Saap! Kikar in lite för och meddela att jag har fullt upp och har därmed bloggpaus tills jag kan andas igen. Har pressats och stressats och kämpat till det yttersta i två utav tre veckor. Har några dagar ledigt framför mig och dom är spikade med plugg och annat viktigt. Är ganska hjärndöd numer så tack gode gud för kaffe och redbull som energikicker och ett Halleluhja för att slutspurten är inne på den sista etappen. FINT DET! Ha det bananas tills vidare finisar!

Som vanligt räcker inte dygnets timmar riktigt till. 1. Sista etappen i skolan och en jädrans massa arbeten, uppsatser och prov i 5 kurser. 2. Tränar nästan varje dag, två pass om dagen när jag är ledig. 3. om 2 veckor börjar jag jobba kvällar och helger fram tills mitt vikariat ( wii första jobbet jag ringde, fick jag ) sätter igång. Därmed en hektisk månad framför mig som plugg-skola-jobb-träna zombie. Kommer bli tufft som fasiken. Kommer absolut inte hinna med allt då om jag knappt gör det nu. För faktum är att jag nått en punkt där energin och viljan ligger på noll, till att sen överprestrera. Denna pendling pga stressen och pressen gör mig galen. Oftast är balansen i allt frörvånanssvärt bra och med tanke på jag om en månad bara behöver fokusera på jobb och träning gör tillvaron ljusare. Men sen finns det dagar som idag då jag vill gräva ner mig i ett hål, komma upp på en strand på Bali och meditera mig igenom resten av livet. ( OM jag behöver energi, fokus och motivation. ) Har kommit på den bästa idén för och lösa problemet - en gigantisk belöning efter skolans slut och innan vikariatet sätter igång. Ska bara komma på vad det är som kan göra mig sådär riktigt lycklig, så jag orkar vill och känner att det är värt att köra 100 % tills jag upplever den. Bästa vore om den bara dök upp, sådär ett typiskt scenario made by ödet. Det hade varit fint det.   

Saap peep's! Jag har allt för lite eller allt för mycket och dela med mig av. När mycket händer på kort tid och allt känns upp och ner går man in i en liten identitetskris och färgar håret rött. Det gjorde jag iaf haha. Plus att jag tog en bloggpaus. 

- Bjuder på en halvkass bild på ett styck morgontrött jag. 

De senaste veckorna har kidnappats av energitjuvar i olika slag. Jag prioriterar helt andra saker när tiden är otillräcklig. But what doesn't kill you makes you stronger aiigth?! 

Den senaste veckan har varit så katastrofalt sämst så jag ett tag varken visste in eller ut. En sprucken mobilskärm, impuls slutade röka, totala smärtor, läkare&sjukhus, ett krossat hjärta, huvudvärk, kaos, livmodersinfektion och överdrivet plugg på det. En jädrans massa mediciner ska nu bota mig och jag hade gärna velat det fanns ett botemedel mot hjärtesorg också. Hur jag på ett artigt sätt lyckades acceptera och säga hejdå till någon som mitt hjärta fortfarande slår lite extra för, det vet jag inte. But I tell you this, you can break my heart once, and once only. Men ur alla dessa sorgsenheter kommer säkerligen något gott visa sig, det är jag övertygad om. Nu är det några dagars strikt vila som gäller och sakta men säkert är jag back on track igen. Redan på fredag vankas en minisemester och jag hoppas att jag vid det laget är relativt kry för Fyfan, just nu är min kropp halvt invalid. 

Jag har nog aldrig varit så ordlös mot någon som idag. Jag vet absolut inte alls vad jag vill, behöver, måste eller borde säga. Allt jag vet är att jag och två liter vin beger oss till en styck bästa kompis. Jag ska pimpla vin och fälla tusen tårar till och va helt jävla cp ledsen, arg, bedrövad, besviken. En fel känslokarusell med all rätt! För exakt allt på alla fronter är så uppochner det kan vara och ingen är mer vilsen än jag. life just sucks donkeyballs. 

Och det känns som första gången - för tredje gången och att det bara är en endaste som förstår vad jag menar med det, gör det hela lite mer magiskt. 

Min hjärna är relativt överaktiv för tillfället. Jag är i en gigantisk känslokarusell. Allt mellan skitglad, ledsen, nyfiken och rädd. Dra åt helsikke vilken hjärnstress det ger. Men, när vi känner, det är då vi vet vi lever. Rigth? Hoping for the best, expecting the worst, and accepting whatever comes out of it.  
  

 Efter mycket tänkande behöver man glass. Lite brainfreeze vore nog bra.  

Längtan. en mäktig känsla, ja lite av en övermänsklig känsla. Jag längtar, jag har längtat länge nu. Jag är inte rädd för och uttrycka den, endast för att undertrycka den. Men den är klar som en kristall. Mina filosofiska tankar går på överkurs nu, så nu beger jag mig till landet ingenstans eller liknande i mina drömmar. Nigthy! 

Känner mig smått nördig men relativt smart i mina nya bågar höhö. Fritt fram för och kalla mig brillsnok men en sak är då säker och det är att jag kan se igen. Överlycklig! Snacka om åldersnoja, snart 22 och smått blind, ja jävlar. Vi blir då inte yngre, men kanske klokare.

pyser strax ner i min säng med time for snuggle listan spelandes i hörlurarna. Som alla andra nätter är du den jag tänker på och allt jag drömmer om. Den där känslan jag hade sist vi sågs, den hänger kvar. Men när tid och rum är så frånskillt ifrån varandra blir det lätt en svår och jobbig grej. Jag vågar inte förvänta mig någonting. Men jag känner en längtan, en längtan efter dig. 

tänker och tänker, tänker igen, och tänker lite för mycket. Kan man övertänka sitt övertänkande så har jag lyckats. Jag orkar inte tänka mer, tänk om jag tänker sönder allt tänkande! Genast blev tänka ett fruktansvärt lustigt ord. I just miss you, thats all. 

Så här såg jag ut när jag firade in det nya året. Jag blev utan nyårskyss men X antal samtal från andra sidan jorden rikare. Jag har bara saker och se fram emot detta året. 

2011 har varit ett riktigt bra år. Ett av de bästa på länge, rentav det bästa överlag. Siffran 11 står för "speciell medvetenhet om mystiska ting och som möjligen balanserar det hela tiden mellan gott och ont". 1 står för solen, styrka, individualitet och kreativitet. Vilket jag finner intressant då det här året har gett mig så mycket styrka på alla sättovis, fantasin har inte haft några gränser och kreativiteten har varit på topp. Jag har fram och tillbaka genom året funderat över gott och ont, vilket som är vad och rotat långt in i mig själv för att svar på alla frågor. Kärlek och positiv energi speglar jag med detta året. Jag sitter här nu och reflekterar tillbaka till allt det bästa med året och är helt chockad över hur snabbt det har gått. Känns som igår jag tog beslutet och flytta till spanien, helt själv åkte jag söderut för och finna mig själv, meningen med saker och ting och lära mig uppskatta rätt saker. Jag kan inte förklara med ord hur mycket jag lärde mig, det va livsomvälvande. Där levde jag livet hela våren. Sommaren gick till och njuta av frihet, riktig frihet, göra vad jag vill, när jag vill, hur jag vill och omge mig med de bästa människorna jag vet. Hösten spenderades åt jobb, hårt och slitsamt va det men cash is king. Vintern är kommen och jag har precis blivit ledig igen, hunnit med en weekend I London, fira Jul & nyår med familj och vänner och sist men inte minst,träffat en som får hjärtat att åka berg och dalbana. Mäktigt och spännande!